BYGGLOV, TEKNISK SAMRÅD OCH STARBESKED

35. Vilken klimatzon ska det byggas i?

Sverige är uppdelat i fyra klimatzoner. Hus som byggs i Sverige måste anpassas efter vilken klimatzon det ska byggas i eftersom det är reglerat i BBR hur mycket energianvändning ett byggnad får förbruka. Det är ett mått i kWh per kvadratmeter och år som används.  T ex får ett hus i norra Sverige (Klimatzon 1) max använda 95 kwh/kvm per år om det endast värms upp med elvärme, till skillnad från ett hus i södra Sverige som får använda max 50 kWh/år.

36. Solstudie (archicad solstudie)

Ett hus ska anpassas efter omgivningen och väderstreck. Med dagens moderna arkitektprogram är det enkelt att göra en solstudie. Det är en utmärkt metod för att analysera och utvärdera solens vandring både vid olika tidpunkter på dygnet och vid olika årstider. Denna film av Jared Banks är illustrerar detta. En solstudie borde alla husleverantörer och arkitekter erbjuda. Fråga!

37. Vilken snözon ska huset byggas i?

Sverige är uppdelat i ett antal snözoner. Det är högre krav på konstruktion och dimensioner för hus som ligger i mer snörika delar av landet. Balkar och reglar måste dimensioneras efter vilken snözon huset skall ligga i. Alla byggnader måste dimensioneras. Som exempel kan nämnas att en takbalkar i vissa delar av norra Sverige måste klara dryg 4 gånger så mycket last som en takbalk i södra Sverige.

38. Garage och parkeringsplatser - hur många krävs för bygglov

I en kommuns parkeringsnorm framgår det hur många parkeringsplatser som krävs vid en ny- eller ombyggnad. Detta kan variera från kommun till kommun.

39. Planera för attefallshus

Ett attefallhus får inte byggas om det inte redan finns en bostad på fastigheten. Det förhindra inte att man redan i planeringstadiet ändå planerar för ett attefallshus t ex genom att placera nybygget så att det blir möjligt att bygga ett attefallshus utan att det kommer närmare tomtgräns än 4,5 meter eller så att det  kommer skapas ett trevligt uterum. Det är inte tillåtet att påbörja attefallshuset innan man erhållit slutbesked för huvudfastigheten. Detta gäller också gälla eventuella markarbeten för det planerade attefallshuset. Behöver attefallshus ritningar då har vi det på BimHouse också

40. Är det nya huset tillgänglighetsanpassat - är alla funktionsmått korrekta

Enligt PBL ska en bostad vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Alla permanentbostäder måste därför tillgänglighetsanpassas. Normalt gäller detta inte fritidshus, med inte mer än två bostäder, men om den lokala byggnadsnämnden anser att det tilltänkta fritidshuset i framtiden kan komma att bli en permanentbostad kan de ändå kräva att huset tillgänglighetsanpassas. Tillgänglighetsanpassning är inte bara att det ska finnas utrymme för rullstol i badrummet utan det är en hel del andra krav som t ex parkeringsmöjligheter, entréers storlek, rullstolstillgänglig säng, passagemått, dörras placering, rumshöjder, marklutning osv. En utmärk skrift som ger en översikt finns HÄR

41. Måste man göra en energibalansberäkning?

I en bygglovsansökan måste man redovisa husets beräknade energibehov. Detta gör man i en energibalansberäkning. I en energibalansberäkning ska man ta hänsyn till alla faktorer som påverkar ett hus energiförbrukning som t ex kroppsvärme, solinstrålning, spillvärme från hushållsapparater men självklart också all energi som måste tillföras för att värma upp huset som fjärrvärme eller bergvärme. När man planerar huset måste man alltså i förväg se till att huset blir tillräckligt energieffektivt

42. Nybyggnadskarta eller primärkarta för bygglovet

Det behövs en nybyggnadskarta för att kunna göra en situationsplan. En situationsplan är en av alla ritningar som kommunen efterfrågan vi en nybyggnad. Nybyggnadskartan visar husets exakta läge och mått samt andra uppgifter såsom befintliga byggnader, gränser för byggrätt, anslutningspunkt för vatten och avlopp, angränsande vägar och gator samt höjdangivelser. Kartan redovisas oftast i skala 1:400.

Det brukar finnas olika sorters nybyggnadskarta att beställa från ert lantmäteri/kommun beroende på vad man ämnar söka bygglov för. En nybyggnadskarta kostar några tusen och man beställer den från kommunen/lantmäteriet. Tänk på att leveranstiden kan vara flera veckor.

43. Hur söka bygglov

På respektive kommuns hemsida finns det instruktioner för hur en bygglovsansökan skall utformas. Många kommuner har också anslutit sig till den interaktiva web-tjänsten Bygglovsguiden »

En bygglovsansökan brukar omfatta:

  • Ansökningsblankett
  • Ritningar som beskriver vad förslaget avser:
  • Situationsplan, skala 1:400 eller 1:500
  • Planritningar, skala 1:100
  • Sektionsritningar, skala 1:100
  • Fasadritningar, skala 1:100
  • Förslag på kontrollansvarig och kontrollplan, om det behövs för åtgärden

Handlingarna ska innehålla specifika mått och redovisning samt vara fackmässigt upprättade. Vilka handlingar som krävs varierar beroende på kommun och vad man söker bygglov för. Stockholms stad har en föredömlig sammanställning av checklistor på vilka handlingar och arkitektritningar som behövs när man söker bygglov.

44. Vad kostar ett bygglov

Kostnaden för ett bygglov beror helt på vad man ska bygga, hur stor bygget är och hur mycket tid som krävs för att behandla ansökan. Det är många saker som påverkar kostnaden för ett bygglov, eller en anmälan, och därför kan du sällan få en exakt uppgift i förväg om vad ditt ärende kommer att kosta. På kommunernas hemsida brukar det finnas ungefärliga prislistor på vad olika ärenden kostar.

45. Bygglov – vad händer efteråt – startbesked

Bygglov betyder inte att du får börja bygga. För det krävs det först ett startbesked. Ett lov gäller i fem år, men man måste börja bygga inom 2 år. Inför att startbesked ska ges är det den byggnadstekniska delen som måste vara godkänd. Tänk på att det är inte tillåtet att utföra några arbetet som helst som är bygglovspliktig innan man fått startbesked – inga markarbeten betyder ingen grävning alltså.

46. Tekniskt samråd och startbesked

I samband med att man erhåller bygglovet bestäms också om ett tekniskt samråd ska hållas eller inte. Om så är fallet meddelas det i samband med bygglovet och man får då reda på vilka ytterligare handlingar som krävs för att få startbesked. dessa handlingar ska redovisas på det tekniska samrådet.

På det tekniska samrådet ska den kontrollansvarige (kallad KA) alltid närvara. Byggherren bör också närvara. och gärna huvudansvarig entreprenör. Kommunens byggnadsinspektören kan meddela att arkitekt, konstruktör eller entreprenör också bör närvara, detta beror på bygglovets art och omfattning. Om du som byggherre in te kan närvara kan du ge den kontrollansvarige fullmakt att var ditt ombud. Vid tekniska samrådet är det den byggnadstekniska delen som granskas. Det handlar då bl.a. om att stomme och tak ska ha dimensioner och stadga för att kunna stå emot tyngd/påverkan från t.ex. snö, vind, inredning och människor. Byggnaden ska uppfylla krav på energihushållning, brandskydd ska redovisas och projekteringen ska redovisas ur fuktsäkerhetssynpunkt d.v.s. byggnationen ska utföras på ett sådant sätt att du inte får fuktskador på ditt hus. Även ventilations- och uppvärmningssystem ska redovisas.

Under samrådet går man igenom hur arbetet ska organiseras, dvs vem ska bygga huset, vem är markentreprenör etc. Man går igenom tidplan och hur huset ska byggas: grundläggning, bärande stomme, brandskydd, uppvärmning osv. Exempel på handlingar som kan krävas vid det tekniska samrådet är brandskyddsbeskrivning, ventilationsbeskrivning, dimensioneringsberäkningar. På det tekniska samrådet bestäms också eventuella arbetsplatsbesök. Det tekniska samrådet dokumenteras i ett protokoll som skickas till byggherren och den kontrollansvarige.

Läs mer om tekniskt samråd på Boverkets hemsida.

47. Kontrollansvarig

Kontrollansvarig ersatte 2011 begreppet kvalitetsansvarig och fick då också utökade arbetsuppgifter. Enligt Boverket är huvudregeln att det ska finna en kontrollansvarig vid åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Den kontrollansvarige ska tillsammans med byggherren ta fram ett förslag på kontrollplan, se till att kontrollplanen följs, närvara vid arbetsplatsbesök, tekniska samråd och andra besiktningar. Kontrollansvarige ska också dokumentera sina arbetsplatsbesök och skriva utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked.

Kostnaden för att anlita en kontrollansvarig varierar stort men byggprojekt där byggherren har ordning och reda på sitt projekt och löpande följer upp med dokumentation och utförda dokumenterade kontroller medför mindre arbete för den kontrollansvarige. Att byggherren har utsett och handlat upp de som ska utföra kontrollerna och ansvara för att dokumentation, egenkontroller, intyg levereras är lika viktigt som att ha handlat upp vem som ska utföra byggarbetet.

48. Brandskyddsbeskrivning

I samband med det tekniska samrådet efterfrågar kommuner numera också en brandskyddsbeskrivning. Normalt är att en sakkunnig brandkonsult upprättar beskrivningen. I den ska det t ex framgå hur godkänt brandskydd mot angränsande byggnader ska utformas, utrymningsvägar osv. Beroende på vad det är för byggnad och vilken verksamhet som ska bedrivas däri är det olika krav på vad som ska framgå av brandskyddsbeskrivningen. Vid avslutat byggprojekt ska en brandskyddsdokumentation upprättas, vilket krävs för att få slutbesked.

49. Uppfyller huset kraven enligt PBL, EKS, BBR

Samtliga bostadshus i Sverige ska uppfylla kraven i PBL, EKS, BBR. Boverkets uppdrag är att skriva råd och regler så att alla följer plan- och bygglagen (PBL). De preciserar det som står i PBL genom föreskrifter. En föreskrift från Boverket är en bindande regel. Detta gör de genom Boverkets byggregler (BBR). EKS står för europeiska konstruktionsstandarderna och är Boverkets konstruktionsregler. Det är i EKS de detaljerade byggreglerna finns för hur man ska dimensionera ett hus, dvs de krav som finns på bärförmåga, stadga, beständighet och bärförmågan vid brand.

50. Behövs en energibalansberäkning och energideklaration för ert hus?

Energibalansberäkningen skall i normala fall utföras både vid nybyggnad och vid tillbyggnad av en befintlig byggnad. Om man ska bygga fritidshus är det inte ett generellt krav på en energibalansräkning men kommunen kan ändå kräva detta om de anser det finns skäl för det.

För att en byggnad skall bli godkänd krävs det att energiförbrukningen och konstruktion (U-värde) är under gränsvärdena. Gränserna för energiförbrukningen påverkas av två saker: vilken klimatzon huset skall byggas i och om den främsta uppvärmningskällan är el eller annan uppvärmning.

Beräkningen ska visa att man klarar kraven enligt BBR kap. 9. Det finns fyra klimatzoner i Sverige. Ett hus i klimatzon 1, norra Sverige, får enligt reglerna alltså ha en högre energiförbrukning än hus än södra Sverige, klimatzon 4.

I en energibalansberäkning beräknas ett hus förväntade energianvändning. Senast två år efter huset är färdigt ska en energideklaration upprättas för att redovisa att huset har de egenskaper som man planerade för. En slags efterkontroll som myndigheten utövar.

Att få energibalanberäkning bruka kosta mellan 2.000-5.000 kr

51. Behövs en lastplan till tekniska samrådet

Grunden är en viktigt del av ett husbygge. Kommunen kan därför begära, till det tekniska samrådet, att man ska presentera en beskrivning på hur man tänkt bygga husgrunden. För att bygga en hållbar och stabil grund måste konstruktören av grunden veta vilka belastningar som grunden kommer att utsättas för. Det är belastningen från taket när det  är fullt med snö men det är också belastning från bärande väggar, pelare och öppna spisar som måste beräknas. Dessa punkt- och linjelaster redovisas på en ritning som kallas lastplan och utgör underlaget för hur konstruktören av grunden sedan ska konstruera och dimensionerar grunden.

Det finns idag ett flertal företag specialiserade på att sälja material till husgrunder. Det är material som kantelement, frigolit, armering och isolering. De erbjuder för mesta också  tjänsten att konstruera husgrunden men för att göra det behöver de alltså en lastplan.

52. Utsättning

Share