OM ATT KÖPA TOMT

12. Hur mycket är tomten värd

Det som i första hand påverkar värdet av en tomt är läget och storlek men också hur tomten får bebyggas. Väderstreck, topografi och anslutningsavgifter spelar också roll.

13. Vem är säljare?

Bra tomter är svåra att hitta. Ofta är det också så att husleverantörer letar upp lediga tomter och köper dem för att sedan sälja dem vidare med krav på byggnation av deras egna hus. Kommunen kan ha en tomtkö. Privata markägare säljer via mäklare eller privat på annons i lokaltidning eller på Blocket.

Vad är en bra tomt?

Välj alltid tomt först och sedan hus och inte tvärtom. Lutande tomter i sydvästläge och med utsikt är eftertraktade och bra tomter. En kuperad tomt är att föredra, förutom att de skapar spännande miljö kan de lätt bebyggas med rätt lösningar och de är lägre prissatta än plan tomtmark, så är ofta inte heller prefab-husleverantörerna intresserade av dem.

14. Finns det kommunalt vatten/avlopp eller enskilt avlopp

En stor kostnad vid nybyggnation är anslutningen till vatten och avlopp. Alla som ansluter sig till det kommunala vatten- och avloppsnätet måste betala en engångsavgift. Avgiften varierar från kommun till kommun men 50.000-300.000 kr är vanligt. Därtill tillkommer kostnaden för grävning och eventuellt sprängning för att lägga ner rören.

Om det inte finns kommunalt vatten och avlopp måste man anlägga ett s.k enskilt avlopp. Ett enskilt avlopp måste skötas och underhållas kontinuerligt med t ex slamtömning och kemikalier. Att köpa en tomt eller annan fastigheten med enskilt avlopp innebär alltid en viss risk. På avloppsguiden som är en nationell kunskapsbank finns mycket information om detta. Det finns moderna slamavskiljare och s.k. markbädd på burk som underlättar och förenklar installation och skötsel.

15. Finns det detaljplan och om inte vad har kommunen för planer med området

En detaljplan är ett juridiskt bindande dokument som kommuner använder för att reglera användningen av markområden. Om marken får användas till industri, bostäder eller parker.  Detaljplanen reglerar hur man får bygga på tomten, dvs hur stora och hur många byggnader man får bygga men också var man får bygga (t ex får prickmark generellt inte bebyggas bebyggas). Höjd på ett hus, taklutning, antal våningar, fasad- och takmaterial kan också regleras i planen. En fördel men detaljplanelagt område är att det blir tydligare och klarare regler för vad man får göra och inte göra. Följer man reglerna får man bygglov.

Om det inte finns någon plan för området så är oftast möjligheterna större men det finns ingen generell byggrätt. Friheten är större utanför detaljplanelagt område men också ovissheten över vad man får göra och inte göra. Dessa tomter måste bebyggas i gott samförstånd med grannar och kommun.

16. Servitut

Finns det servitut, dvs har en annan fastighet rätt att utnyttja din fastighet till en väg/infart eller liknande, påverkar det priset men också ens möjligheter att bygga. Även om tomten som du är intresserad av är 1000 kvm stor kanske man i praktiken endast kan nyttja 800 kvm eftersom grannen har ett servitut på en infartsväg.

17. Samfällighet

Ibland ingår en fastighet i en samfällighet, dvs fastigheten är delägare i mark eller anläggningar utanför den egna fastigheten. En samfällighetsförening är då bildad för att organisera skötsel och underhåll av t ex en väg eller en reningsverk. För att täcka föreningens kostnader utgår en medlemsavgift som kan vara betydande.

18. Pantbrev

Till obebyggda tomter finns det sällan pantbrev, dvs tidigare inteckningar i fastigheten. Pantbreven är alltid knutna till fastigheten och kan inte flyttas över mellan fastigheter, så om det finns pantbrev sedan tidigare är det en fördel. Lantmäteriet som hanterar pantbreven tar nämligen ut en stämpelskatt på 2% på pantbrevsbeloppet. Det är 20.000 kr på ett lån på 1 miljon.

19. Lagfart

Vad många inte känner till är att köp av tomter och fastigheter kan vara villkorade t ex med krav på att köparen bosätter sig permanent på fastigheten. Inskrivningsmyndigheten kontrollerar att villkoren uppfyllda när när de utfärdar lagfart. M.a.o det är alltså möjlig att köpa en tomt men man får ingen lagfart, vilket kan innebära betydande problem eftersom det är ingen bank som ger lån på en fastighet till någon som inte innehar lagfarten. Lagfarten blir då en s.k vilande lagfart.

Lagfart ska sökas senast 3 månader efter undertecknat köpebrev. Kostnaden för att registrera lagfarten är 1,5% av köpbeloppet. Lagfart söks hos inskrivningsmyndigheten som är en del av Lantmäteriet.

20. Vad har kommunen för planer för området och är det flera tomter som säljs samtidigt?

Finns det någon områdesplan för området och vad har kommunen för framtida planer för området? Allmänningen som ligger i anslutning till fastigheten kanske ska bebyggas med hyreshus. Kolla med kommunen.

Om det är flera tomter som säljs samtidigt så försök komma i kontakt med de nya ägarna för att anpassa, höjder, utsikter och fönsterplaceringar till varandra. Även om grannfastigheten inte är färdigbyggd så kan det finnas ett godkänt bygglov på kommunens bygglovsenhet. Det är en offentlig handling som rekvireras och på så sätt har man möjlighet att justera ens egna byggnation efter hur grannen ämnar att bygga.

21. Hur stor är byggrätten?

Finns det en detaljplan för området framgår varje fastighets byggrätt av planen, dvs hur många antal kvadratmeter man kan bygga på. Det är alltså inte storleken på tomten som avgör hur stort man får bygga utan byggrätten. Visserligen brukar det hänga ihop men inte alltid. Normalt är att man får bygga 20-25% av tomtytan.

Share