I Sverige finns ingen standard för vilken väggtyp man bör välja. En fördel med att anlita oss på Bimhouse är att vi kan anpassa väggtypen efter de aktuella förutsättningarna. Detta är en möjlighet som få leverantörer kan erbjuda. Det finns dock minimikrav på hur välisolerat ett hus ska vara. Väggens tjocklek är avgörande för hur mycket isolering det finns plats för. Om man väljer en väggtyp med sämre U-värde, som betong- eller timmerstomme, krävs tjockare väggar för att uppnå samma isoleringsvärde som med mineral- eller träbaserad isolering.

Olika husleverantörer har lite olika mått och lösningar, men enkelt beskrivet består en yttervägg av ytterpanel, luftspalt, vindskyddsfolie eller vindpapp, väggreglar och ytterväggsisolering, fuktspärr, installationsskikt (ett tunnare lager isolering) samt ett eller två lager skivmaterial.

En fördel med att använda oss på Bimhouse att väggtyp inte är förutbestämd utan vi kan anpassa det efter rådande förutsättningar. En möjlighet som man absolut bör överväga

De funktioner som en yttervägg däremot måste uppfylla är att den ska erbjuda regn- och vindskydd, vara lufttät, skydda mot fukt samt brand, vara ljud- och värmeisolerande samt ingå i en i övrigt stabil konstruktion.

Den vanligaste stommen i väggar småhus är regelväggen vars bärande del består av reglar i massivt trä eller lättreglar. Regelväggen är vanligast både som bärande och icke bärande vägg. Regelvirke ska hållfasthetsklassas. Hållfasthetsklassat virke används till bärande konstruktioner, såsom takstolar, bjälklag, ytterväggar och vissa innerväggar. C14 är den lägsta hållfasthetsklassen och kan användas till innerväggar. C24-klassning görs på produkter med hög hållfasthet och används för bärande konstruktioner så som bjälklag, takstolar, ytterväggar och tak. C24 står under tredjepartskontroll och C24–klassade produkter är alltid stämplade med texten C24, samt med producentens certifikatsnummer.

Det finns också det som kallas lättreglar. Idag (2024) finns två leverantörer av lättreglar, Masonite Beams och Hunton. Masonit Beams har en lättregel med liv bestående av 10 mm OSB med konstruktionsvirke som fläns. Huntons flänsar är LVL-trä, vilket är ett mellanting mellan plywood och trä.

Lättbalkar ger mindre köldbryggor och är cirka 40 procent lättare än vanligt konstruktionsvirke vilket gör det bra att arbeta med även om lättbalksystem kräver mer kunskap och erfarenhet av snickaren. Materialet är genom sin uppbyggnad väldigt rakt medans reglar i massivt trä ibland kan vara vridna vilket vid byggnation kan leda till att måttdifferenser uppstår.

Ett u-värde anger värmegenomgångskoefficienten, eller värmetransporten, genom ett material eller en konstruktion. Man brukar prata om U-värde när det gäller väggar, tak, golv, dörrar och fönster. Ju lägre värde, desto bättre.

U-värdet kan variera beroende på hur stor del av byggnaden som består av dörrar och fönster, hur den är uppvärmd och liknande. U-värdet ska vara så lågt som möjligt, till en rimligt gräns.

Det viktigaste skillnaden mellan konstruktionen på olika ytterväggar är deras U-värde. Dagens värmeisoleringsmaterial gör att en nybyggd vägg transporterar betydligt mindre ut från huset än äldre konstruktioner.

Ett högre U-värde kan accepteras i södra Sverige. Beroende på var du ska bygga är det därför viktigt att jämföra olika leverantörers U-värde på ytterväggar.

Rekommendationen för isoleringstjockleken i ett tak är numera en isoleringstjocklek på minst 500 mm. Ett tak som har 500 mm får ett u-värde på ca 0,1 W/m² °C

På regelväggens insida monteras vanligtvis en ångspärr eller ångbroms. Ångspärren består oftast av någon form av åldersbeständig plastfilm. Det finns många åsikter om huruvida plast har i ett hus att göra eller inte. Men att bygga lufttätt är bäst både ur ekonomiskt, miljömässigt och hälsoperspektiv idag. Fuktcentrum på Lunds Tekniska Högskola har utrett detta. Rapport 2007.23

Däremot kräver en lufttät byggnad god ventilation. Fuktig inomhusluft kan förstöra byggnadsmaterial om den ej ventileras ut. Det finns flera sätt att lösa detta på. Ett tätt hus bör andas genom luftrören, inte genom huden.

Tätning av ett redan befintligt hus, till exempel genom fönsterbyte eller tilläggsisolering, måste alltid följas upp av en reglering av ventilationen. Att bygga tätt redan från början är dock ekonomiskt både för den egna plånboken och för klimatet.

En ångbroms består av ett material som vintertid fungerar som en ångspärr, men som är diffusionsöppen och släpper igenom ånga sommartid, när diffusion sker utifrån och in, för att träkonstruktionen ska kunna torka.

På insidan av ångspärren/ångbromsen monteras invändig skiva eller beklädnad. Mellanrummet mellan reglarna fylls av isolermaterial