Gjuten platta

Den här husgrunden passar plan mark som inte har så bra bärighet eftersom husgrunden fördelar trycket från huset på en stor yta. En gjuten platta är ofta ganska enkel att gjuta och dessutom är det en relativt prisvärd husgrund som förhindrar radon från att ta sig in i huset. Plattan kompletteras ofta med golvvärme eftersom betongen har en kylande egenskap jämfört med ett golv på ett träbjälklag.

Problemet med den här typen av grund är ofta markfukten som tränger upp genom plattan. Det är därför viktigt att genom fuktspärrar förhindra fukt att tränga in i huset. Det är också viktigt att konstruktionen är helt torr innan bygget av själva huset påbörjas.

Viktigt att tänka på är att eventuella fuktproblem eller underhållsarbeten på till exempel vatten och avlopp blir svåra att åtgärda, då huset täcker hela plattan.

Krypgrund eller torpargrund

En krypgrund, eller torpargrund fungerar bra på en tomt med god bärighet och vissa nivåskillnader men där marken kan vara fuktig. Krypgrunden är nämligen en förhållandevis fuktsäker grund där huset står på en ram av betong eller sten. Innanför finns en luftficka som antingen ventileras eller är oventilerad.

Med en krypgrund kan du nå hela huset underifrån, vilket underlättar om det skulle uppstå några problem.

Risken med en krypgrund är dock att det kan bildas mögel sommartid om varm och fuktig luft tar sig in i kryprummet och blir stående utan att ventileras ut. Det går dock att fuktspärra huset underifrån.

Källargrund

En källargrund bygger på samma princip som krypgrunden men är nedgrävd längre i marken. Den passar för exempelvis en tomt med större nivåskillnader och för ett suterränghus.

Källargrunden skapar ytterligare yta för exempelvis förvaring, tvättstuga eller garage och ger mer utrymme för pengarna.

Problemet med en vägg under mark kan vara fukt som tränger in utifrån och väggarna måste därför vara väldränerade. Men det kan även uppstå fukt inifrån. Särskilt området där yttermur möter källargolv är känsligt.

Kantisolering för tjälskjutning

När vatten i marken fryser och expanderar pratar man om tjällyftning eller tjälskjutning. Både ledningar som dras och husgrunden kan ta skada av tjälen, därför är det viktigt att lägga ledningar och grundlägga hus på ett djup i marken dit tjälen inte når och riskerar sättningar och tjällyftning. Tjäldjupet varierar beroende på hur kalla vintrarna är, det är därmed djupare i landets norra delar.

Om det inte går att gräva så djupt, går det att markisolera för att förhindra problem med tjälen när grunden anläggs. Det gäller både grund och ledningar.Det går också att tjälisolera en bit ut från kantelementen för att skapa en ”mån” runt huset dit tjälen inte når.

Många saker påverkar hur kraftigt tjälen kan påverka huset. Finns golvvärme, som i sig motverkar tjälen, i huset? Hur väl isolerad är grunden under, det vill säga, hur mycket spillvärme strålar ut från huset? Grundvattennivå och typ av grund påverkar också.

Problem med tjäle drabbar särskilt hus som står på mark av morän, silt eller lera.

Bland annat www.traguiden.se har en karta över det förväntade tjäldjupet på olika platser i Sverige.