Hur söka bygglov
Ska du bygga fritidshus ansöker om bygglov till kommunens byggnadsnämnd. På respektive kommuns hemsida finns det instruktioner för hur en bygglovsansökan skall utformas och kontaktuppgifter, men börja med att prata med din bygglovhandläggare så får du veta vad som gäller för dig och ditt bygglov. Många kommuner har också anslutit
sig till den interaktiva webtjänsten Bygglovsguiden »
Ett tips är för övrigt att försöka ordna med ett möte med din handläggare så har du etablerat en personlig kontakt med någon som kan vara bra att fråga om råd under byggtiden.
En bygglovsansökan brukar omfatta:
• Ansökningsblankett
• Ritningar som beskriver vad förslaget avser:
• Situationsplan, skala 1:400 eller 1:500
• Planritningar, skala 1:100
• Sektionsritningar, skala 1:100
• Fasadritningar, skala 1:100
• Förslag på kontrollansvarig och kontrollplan
Handlingarna ska innehålla specifika mått och redovisning samt vara fackmässigt upprättade. Vilka handlingar som krävs varierar beroende på kommun och vad man söker bygglov för. Stockholms stad har en föredömlig sammanställning av checklistor på vilka handlingar och arkitektritningar som behövs när man söker bygglov.
Vad kostar ett bygglov
Kostnaden för ett bygglov beror helt på vad och hur stort man ska bygga samt hur mycket tid som krävs för att behandla ansökan. Handläggningstiden får dock inte vara längre än tio veckor. Om ditt bygglov skulle avvika från detaljplanen kommer handläggningstiden att bli längre. För att korta handläggningstiden kan du på egen hand, i vissa fall om din kommunala handläggare godkänner det, själv kontakta grannar och be om deras skriftliga medgivande och bifoga din ansökan. På kommunens hemsida brukar det finnas ungefärliga prislistor på vad olika ärenden kostar.
Garage och parkeringsplatser – hur många krävs för bygglov
I kommunen parkeringsnorm framgår det hur många parkeringsplatser som krävs vid en ny- eller ombyggnad. Detta kan variera från kommun till kommun.
Planera för attefallshus
Ett attefallshus får inte byggas om det inte redan finns en bostad på fastigheten.
Det förhindrar inte att man redan i planeringsstadiet ändå planerar för ett attefallshus till exempel genom att placera nybygget så att det blir möjligt att bygga ett attefallshus senare utan att det kommer närmare tomtgräns än 4,5 meter eller så att det skapas ett trevligt uterum. Det är inte tillåtet att påbörja attefallshuset innan man erhållit slutbesked för huvudfastigheten. Detta gäller även eventuella markarbeten.
Om tillgänglighetsanpassning – är alla funktionsmått korrekta
Enligt Plan och bygglagen, PBL, ska en bostad vara tillgänglig och användbar för personer med nedsatt rörelse- eller orienteringsförmåga. Alla permanentbostäder måste därför tillgänglighetsanpassas.
Normalt gäller detta inte fritidshus, men om den lokala byggnadsnämnden anser att det tilltänkta fritidshuset i framtiden kan komma att bli en permanentbostad kan de ändå kräva att huset tillgänglighetsanpassas. Det innebär inte bara att det ska finnas utrymme för rullstol i badrummet utan också andra krav som till exempel parkeringsmöjligheter, entréers storlek, dörrarnas placering, marklutning med mera
Om energibalansberäkning
I en bygglovsansökan måste man redovisa husets beräknade energibehov vilket görs i en energibalansberäkning. I den tar man hänsyn till alla faktorer som påverkar husets energiförbrukning positivt som till exempel kroppsvärme, solinstrålning och spillvärme från hushållsapparater men också all energi som måste tillföras för att värma upp huset som fjärrvärme eller bergvärme. När man planerar huset måste man alltså i förväg se till att huset blir tillräckligt energieffektivt.
På kommunen finns särskilda energirådgivare du som ger råd i energifrågor, kontakta gärna dem inför ditt husbygge.
Nybyggnadskarta eller primärkarta för bygglovet
För att kunna göra en situationsplan behövs en nybyggnadskarta för att kunna göra en situationsplan som är en av alla ritningar som kommunen efterfrågar vid en nybyggnation. Nybyggnadskartan visar husets exakta läge och mått samt andra uppgifter såsom befintliga byggnader, gränser för byggrätt, anslutningspunkt för vatten och avlopp, angränsande vägar och gator samt höjdangivelser. Kartan redovisas oftast i skala 1:400.
Det brukar finnas olika sorters nybyggnadskartor att beställa från lantmäteriet/kommunen beroende på vad man ämnar söka bygglov för. En nybyggnadskarta kostar några tusen, leveranstiden brukar kunna vara några veckor.
Vilken klimatzon ska huset byggas i
Sverige är uppdelat i fyra klimatzoner vilket beror på att hus byggs måste anpassas efter vilken klimatzon det ska byggas i. Hur anpassningarna ska göras är reglerat i Boverkets Byggregler, BBR, och bygger på hur mycket energi en byggnad får förbruka. Energiåtgången mäts i kWh per kvadratmeter och år.
Som exempel får ett hus i norra Sverige (Klimatzon 1) max använda 95 kWh/kvm per år om det endast värms upp med elvärme, till skillnad från ett hus i södra Sverige som får använda som mest 50 kWh/år.
Dessutom behöver hus som byggs anpassas efter en förmodad förändring av klimatet. Det vill säga, under en beräknad medellivslängd för ett hus på 50–100 år, hur kommer klimatet att påverka både hus och omgivningar?
När vi bygger hus behöver vi både ta hänsyn till naturen för att inte själva späda på klimatförändringen, men samtidigt ta höjd för att klimatförändringen kan påverka oss.
Vilken snölastzon ska huset byggas i?
Sverige är även uppdelat i ett antal snözoner. Det innebär att det ställs högre krav på konstruktion och dimensioner för hus som ligger i mer snörika delar av landet. Balkar och reglar måste helt enkelt dimensioneras efter vilken snözon byggnaden skall ligga i. Som exempel kan nämnas att en takbalk i vissa delar av norra Sverige måste klara drygt fyra gånger så mycket last/belastning som en takbalk i södra Sverige.
På Boverkets hemsida finns en interaktiv karta där du i grova drag kan se vilken snölastzon som gäller där du vill bygga. Om du bygger på gränsen mellan två zoner rekommenderar Boverket att överväga att välja den högre snölasten.
Solstudie
Ett hus ska anpassas efter omgivning och väderstreck. Med dagens moderna arkitektprogram är det enkelt att göra en solstudie. Det är en metod för att analysera och utvärdera solens vandring både vid olika tidpunkter på dygnet och vid olika årstider. En solstudie borde alla husleverantörer och arkitekter erbjuda. Fråga!
Bygglov, startbesked och tekniskt samråd
Att du har fått bygglov betyder inte att du får börja bygga, för att få göra det krävs ett startbesked. Ett bygglov gäller i fem år, men man måste börja bygga inom två år. Startbesked ges när den byggnadstekniska delen har godkänts efter det tekniska samrådet. Tänk på att det inte är tillåtet att utföra något bygglovspliktigt arbete överhuvudtaget innan man fått startbesked.
I samband med att man erhåller bygglovet beslutas också om ett tekniskt samråd ska hållas eller inte. Om så är fallet meddelas det i samband med bygglovet och man får då reda på vilka ytterligare handlingar som krävs för att få startbesked. Dessa handlingar ska redovisas på det tekniska samrådet
På det tekniska samrådet ska den kontrollansvarige (kallad KA) alltid närvara. Även byggherren bör närvara liksom huvudansvarig entreprenör. Kommunens byggnadsinspektör kan meddela att arkitekt, konstruktör eller entreprenör också bör närvara, detta beror på bygglovets art och omfattning. Om du som byggherre inte kan närvara kan du ge den kontrollansvarige fullmakt att vara ditt ombud.
Vid tekniska samrådet är det den byggnadstekniska delen som granskas. Det handlar då bland annat om att stomme och tak har rätt dimensioner och att byggnaden uppfyller kraven på energihushållning, brandskydd och fuktsäkerhet. Även ventilations- och uppvärmningssystem ska redovisas.
Under samrådet går man igenom hur arbetet ska organiseras, tidplan och på vilket sätt huset ska byggas. Under samrådet bestäms också eventuella arbetsplatsbesök. Det tekniska samrådet dokumenteras i ett protokoll som skickas till byggherren och kontrollansvarige.
Du behöver också kunna visa att du har ett färdigställandeskydd, det vill säga en försäkring som täcker extra kostnader. Det kan uppstå till exempel om en entreprenör skulle gå i konkurs och inte kan fullfölja sitt uppdrag och en ny upphandling måste genomföras.
På Boverkets hemsida kan du läsa mer om tekniskt samråd.
Kontrollansvarig, KA
Enligt Boverket är huvudregeln att det ska finnas en kontrollansvarig vid åtgärder som kräver bygglov eller anmälan. Den kontrollansvarige ska tillsammans med byggherren ta fram ett förslag på kontrollplan, som sedan fastställs av byggnadsnämnden, se till att den följs samt närvara vid arbetsplatsbesök, tekniska samråd och andra besiktningar.
Kontrollansvarige ska också dokumentera sina arbetsplatsbesök och skriva utlåtande till byggherren och byggnadsnämnden som underlag för slutbesked.
Kostnaden för att anlita en kontrollansvarig varierar stort men byggprojekt där byggherren har ordning och reda på sitt projekt och löpande följer upp med dokumentation och utförda dokumenterade egenkontroller, medför mindre arbete för den kontrollansvarige.
Att byggherren har utsett och upphandlat dem som ska utföra kontroller och ansvarar för att dokumentation, egenkontroller, intyg med mera levereras, är lika viktigt som att ha upphandlat vem som ska utföra byggarbetet.
Egenkontrollerna som byggherren ska genomföra handlar om att kontrollera och dokumentera att byggnationen sker enligt ritningarna och uppfyller de krav på konstruktionen som finns. Kontrollerna sker enligt en checklista kontinuerligt under byggtiden. Mallar för egenkontroll finns att ladda ner på nätet.
Brandskyddsbeskrivning
I samband med det tekniska samrådet efterfrågas många gånger också en brandskyddsbeskrivning. Normalt är att en sakkunnig brandkonsult upprättar beskrivningen. I den ska det bland annat framgå hur brandskydd mot angränsande byggnader ska utformas och vilka utrymningsvägar som finns.
Vad som ska ingå i brandskyddsbeskrivningen beror lite på vilkens slags byggnad det handlar om. Vid avslutat byggprojekt ska en brandskyddsdokumentation upprättas, vilket krävs för att få slutbesked.
Uppfyller huset kraven enligt PBL, EKS, BBR
Samtliga bostadshus i Sverige måste uppfylla kraven i Plan och bygglagen (PBL), Boverkets byggregler (BBR) samt Boverkets föreskrifter och allmänna råd om tillämpning av europeiska konstruktionsstandarder (EKS). Boverkets uppdrag är att skriva råd och regler så att alla följer PBL, vilket preciseras genom föreskrifter. En
föreskrift från Boverket är en bindande regel – Boverkets byggregler (BBR). EKS är Boverkets konstruktionsregler. Där finns de detaljerade byggreglerna kring hur man exempelvis ska dimensionera ett hus.
Behövs en energibalansberäkning och energideklaration
Energibalansberäkningen skall i normala fall utföras både vid nybyggnation och vid tillbyggnad av en befintlig byggnad. Om man ska bygga ett fritidshus finns inget generellt krav på en energibalansräkning men kommunen kan ändå kräva detta om de anser det finns skäl för det.
För att en byggnad skall bli godkänd krävs att energiförbrukning och konstruktion (U-värde) är under gränsvärdena. Gränserna för energiförbrukningen påverkas av två saker: vilken klimatzon huset byggs i och vilken den främsta uppvärmningskällan är.
Lastplan till tekniska samrådet
Grunden är en viktig del av ett husbygge. Kommunen kan därför begära, till det tekniska samrådet, att man ska presentera en beskrivning på hur man tänkt bygga husgrunden.
För att bygga en hållbar och stabil grund måste konstruktören veta vilka belastningar som grunden kommer att utsättas för. Det handlar om belastningen från taket när det är fullt med snö men också om belastning från bärande väggar, pelare och öppna spisar och liknande. Dessa punkt- och linjelaster redovisas på en ritning som kallas lastplan och utgör underlaget för hur grunden sedan ska konstrueras och dimensioneras.