Väggkonstruktion för ett fritidshus eller attefalllshus

BimHouse är inte bunden till något specifikt byggsystem. Vi anpassar våra vägg- och takkonstruktioner efter platsens snözon, dina önskemål om isolertjocklek samt efter hustyp och användningsområde. Lättbalkar, K-virke, mineralull, lösull osv – vårt digitala moderna arbetssätt medför att vi är flexibla och kan anpassa såväl ritningar som byggsats.

Viktiga aspekter

  1. Tjockare väggar med bredare reglar i stommen och fler skikt ger mer utrymme för isolering. Ju tjockare väggarna är med isolering, desto bättre (lägre) U-värde och bättre isolering får huset.
  2. Med tjockare väggar minskar den invändiga boytan, trots oförändrad byggyta. Detta är viktigt att beakta om fastigheten har begränsningar gällande maximal byggyta. Exempelvis har ett Attefallshus en maximal byggyta på 30kvm. Med en stomme på 145+45 blir boytan cirka 24 kvm, en stomme på 120 ger en boyta vilket är nästan 5% större (drygt 1,5 kvm)
  3. Tjockare väggar innebär mer material, dvs en något högre kostnad men extrakostnaden är förhållnadevis liten. Själva byggmaterialkostnaden till ett hus är relativt liten i förhållande till slutkostnaden.
  4. Miljöaspekten. När det gäller val av byggmaterial för ytterväggar är det främst isoleringen och diffusionsspärren som är under diskussion. Cellulosa- eller träfiberisolering istället för mineralull, ångbroms i form av trådförstärkt cellulosapapp istället för ångspärr av PE-folie. Tjockare väggar medför också att huset får ett lägre energibehov.
  5. Husets placering och användningsområde. Hus som används året om och i norra delen av Sverige kräver tjockare väggar till skillnad från hus i södra Sverige som kanske enbart ska användas under den varma årstiden.

Standard saknas i Sverige

I Sverige finns ingen standard för vilken väggtyp man bör välja. En fördel med att anlita oss på Bimhouse är att vi kan anpassa väggtypen efter de aktuella förutsättningarna. Detta är en möjlighet som få leverantörer kan erbjuda. Det finns dock minimikrav på hur välisolerat ett hus ska vara. Väggens tjocklek är avgörande för hur mycket isolering det finns plats för. Om man väljer en väggtyp med sämre U-värde, som betong- eller timmerstomme, krävs tjockare väggar för att uppnå samma isoleringsvärde som med mineral- eller träbaserad isolering.

Anpassa efter rådande förhållanden

Olika konstruktioner – olika leverantörer

Olika husleverantörer har lite olika mått och lösningar, men enkelt beskrivet består en yttervägg av ytterpanel, luftspalt, vindskyddsfolie eller vindpapp, väggreglar och ytterväggsisolering, fuktspärr, installationsskikt (ett tunnare lager isolering) samt ett eller två lager skivmaterial.

Bimhouse – flexibel väggkonstruktion

En av fördelarna med att välja Bimhouse är att väggtypen inte är förutbestämd. Vi anpassar konstruktionen efter rådande förutsättningar, önskemål och behov – en möjlighet som absolut är värd att överväga.
Stommen kan dimensioneras från 45×120 upp till 45×220 mm, där en tjockare stomme ger plats för mer isolering. Det går även att bygga flerskiktade väggar för att uppnå både ökad tjocklek och förbättrad isoleringsförmåga.
Den vanligaste väggtjockleken för ett komplementbostadshus är 45×145 + 45×45 mm, medan ett fritidshus oftast byggs med 45×195 + 45×45 mm.
Men som sagt – vi anpassar alltid efter dina specifika önskemål och projektets förutsättningar.

Stomvirke

K-virke och C24

Den vanligaste stommen i väggar småhus är regelväggen vars bärande del består av reglar i massivt trä eller lättreglar. Regelväggen är vanligast både som bärande och icke bärande vägg. Regelvirke ska hållfasthetsklassas. Hållfasthetsklassat virke används till bärande konstruktioner, såsom takstolar, bjälklag, ytterväggar och vissa innerväggar. C14 är den lägsta hållfasthetsklassen och kan användas till innerväggar. C24-klassning görs på produkter med hög hållfasthet och används för bärande konstruktioner så som bjälklag, takstolar, ytterväggar och tak. C24 står under tredjepartskontroll och C24–klassade produkter är alltid stämplade med texten C24, samt med producentens certifikatsnummer.

Lättbalkar

Det finns också det som kallas lättreglar. Idag (2025) finns två leverantörer av lättreglar, Masonite Beams och Hunton. Masonit Beams har en lättregel med liv bestående av 10 mm OSB med konstruktionsvirke som fläns. Huntons flänsar är LVL-trä, vilket är ett mellanting mellan plywood och trä.

Lättbalkar ger mindre köldbryggor och är cirka 40 procent lättare än vanligt konstruktionsvirke vilket gör det bra att arbeta med även om lättbalksystem kräver mer kunskap och erfarenhet av snickaren. Materialet är genom sin uppbyggnad väldigt rakt medans reglar i massivt trä ibland kan vara vridna vilket vid byggnation kan leda till att måttdifferenser uppstår.

Utegips istället för vinduk

  1. Slagtålighet under byggtiden
    Utegips tål hantering och påfrestningar bättre än vindduk under byggskedet. Det är mindre risk att det går hål eller blåser sönder innan fasaden monteras.
  2. Styvhet och formstabilitet
    Utegips fungerar som en skivavstyvning av stommen, vilket gör konstruktionen mer stabil och minskar risken för rörelser och skevheter.
  3. Brandskydd
    Gipsskivor är obrännbara och ger ett betydligt bättre brandskydd än vindduk.
  4. Täthet och vindskydd
    Utegips ger ett mycket tätt och jämnt vindskydd utan risk för skador från häftklamrar eller skarvar som kan läcka

Utegips ger en stabilare och mer robust vägg än vindduk. Skivorna gör stommen styv, skyddar mot brand och ger ett mycket bra vind- och ljudskydd. De tål också väder och slitage bättre under byggtiden.
För den som vill bygga med hög kvalitet och lång livslängd är utegips ofta det bästa vale

U-värde

Ett u-värde anger värmegenomgångskoefficienten, eller värmetransporten, genom ett material eller en konstruktion. Man brukar prata om U-värde när det gäller väggar, tak, golv, dörrar och fönster. Ju lägre värde, desto bättre.

U-värdet kan variera beroende på hur stor del av byggnaden som består av dörrar och fönster, hur den är uppvärmd och liknande. U-värdet ska vara så lågt som möjligt, till en rimligt gräns.

Ett högre U-värde kan accepteras i södra Sverige. Beroende på var du ska bygga är det därför viktigt att jämföra olika leverantörers U-värde på ytterväggar.

Ångbroms/Ångspärr

På regelväggens insida monteras vanligtvis en ångspärr eller ångbroms. Ångspärren består oftast av någon form av åldersbeständig plastfilm. Det finns många åsikter om huruvida plast har i ett hus att göra eller inte. Men att bygga lufttätt är bäst både ur ekonomiskt, miljömässigt och hälsoperspektiv idag. Fuktcentrum på Lunds Tekniska Högskola har utrett detta. Rapport 2007.23

Däremot kräver en lufttät byggnad god ventilation. Fuktig inomhusluft kan förstöra byggnadsmaterial om den ej ventileras ut. Det finns flera sätt att lösa detta på. Ett tätt hus bör andas genom luftrören, inte genom huden.

En ångbroms består av ett material som vintertid fungerar som en ångspärr, men som är diffusionsöppen och släpper igenom ånga sommartid, när diffusion sker utifrån och in, för att träkonstruktionen ska kunna torka.

Stomme för komplementbostadshus och fritidshus

För ett komplementbostadshus rekommenderar vi en stomme på 45×145 mm. En tjockare stomme ger visserligen bättre isolering, men tar också mer plats – och på ett komplementbostadshus med max 30 kvm gäller det att utnyttja varje centimeter effektivt.
För ett fritidshus är 45×195 mm ofta ett utmärkt val. Det ger en välisolerad och stabil konstruktion med god komfort året runt.